Gör pinan kort och hör av dig, mördare Expressen, 4 juli 2010

 

För tre dagar sedan, torsdagen den första juli, avskaffades den tjugofemåriga preskriptionstiden för brott med livstids fängelse i straffskalan. I vår strafflagstiftning finns ett tjugotal sådana brott, allt ifrån mord, människorov och grov mordbrand, till högförräderi, landsförräderi, spioneri, grova lydnadsbrott i krig och olovlig kärnsprängning.

I en praktisk mening är det samtidigt mord som det handlar om. Av de cirka femhundra livstidsbrott som inte var uppklarade och inte preskriberade när vi ändrade lagen så handlar det genomgående om mord. Allt det andra har vi lyckligtvis varit förskonade från i den meningen att dessa brott antingen har klarats upp eller aldrig inträffat. Som till exempel "olovlig kärnsprängning", smaka på det ordet, och ingen är gladare än jag. Ett par dagar före lagändringen fick jag nämligen rikspolischefens uppdrag att leda den storstädning av den svenska polisens lokaler som nu förestår. Källare och vindar, dammiga arkiv, stängda garderober, det gamla "dödutrymmet" under trappan, alla vanliga skrymslen och vrår, skall nu letas genom i jakten på ouppklarade mord.

"Har ni inga datorer", undrar kanske någon. Jo, förvisso. Ibland har vi till och med fler än vi klarar av att hantera och just här har vi redan tagit hjälp av dem för att hitta alla lådor, kartonger, pärmar, påsar, säckar och vanliga osorterade pappershögar där jakten på våra mördare med nödvändighet kommer att ta sin början.
Den äldsta utredningen i vårt material var tjugofem år, så när som på en vecka, när lagändringen skänkte den evigt liv i en formell juridisk mening. Den ojämförligt största pappershögen, den som handlar om mordet på statsminister Olof Palme, var tjugofyra år och fyra månader när den blev ett högst levande historiskt faktum. Världens största polisutredning. Ett jättelikt frågetecken som omfattar drygt hundratusen dokument, en och en halv miljon A4-sidor och rent fysiskt upptar åtta rumsenheter av rikskriminalens lokaler på Kungsholmen.

Att den numera även skulle rymmas i det dataminne som jag bär i min halskedja är en klen tröst eftersom vare sig våra ögon eller våra hjärnor är beskaffade på det viset. Bläddra igenom och läsa, sida upp och sida ner, pärm efter pärm, ända ner till den sista sidan. Det är så det måste gå till och allt det där om "tänkande datorer" kan ni bara glömma. De utredningar som jag pratar om är nämligen inte ordnade på det viset att våra datorer kan "tänka" åt oss. I bästa fall kan de sortera våra papper men tänka får vi göra själva och hög tid att jag berättar hur jag och mina medarbetare tänker genomföra den storstädning som nu tagit sin början.

Vi har redan börjat ta fram en lista på samtliga ouppklarade och inte preskriberade mord. Tack vare min kollega Mikael Rying, och hans forskning om dödligt våld, är vi redan klara med de senaste tjugo åren. Återstår senare halvan av åttiotalet och när datorerna sorterat färdigt kommer vi alltså att sitta med en lista på cirka femhundra brott.
Några hundra av dessa kommer vi av olika skäl att kunna sortera bort. Polisiärt uppklarade ärenden där gärningsmannen till exempel tog livet av sig innan vi hann lagföra honom. Sådana utredningar där vi tyvärr gjort oss av med det nödvändiga underlaget eller det tiotal fall som helt enkelt är för svåra, eftersom vi saknar både identitet på offren och den nödvändiga kunskapen om var, när och hur de blev mördade. I slutändan tror jag att vi kommer att ha kanske ett hundratal mord som det är meningsfullt att utreda på nytt.

Hur många av dessa kommer vi att klara upp? Bra fråga. I och med att lagstiftaren gett oss chansen så är vår målsättning givetvis att alla gärningsmän som fortfarande är i livet nu skall beredas en möjlighet att få avsluta det på kriminalvårdens anstalter. Och om detta nu skulle handla om just dig, eller någon du känner, så föreslår jag att du gör pinan kort och hör av dig. Så slipper du ha oss flåsande i nacken på dig. Dessutom lovar jag och mina medarbetare att lägga ett gott ord för dig i domstolen den dagen då det blir aktuellt för dig att sona ditt brott.

Leif GW Persson





Tillbaka
> Alla krönikor